skorpionen

(bör sägas att jag skrev denna när jag mådde som sämst.)

 

Flickan kollar i spegeln
och möter sin egna spegelbild.
hon viskar
"varför är det ingen som ser?"

spegelbilden ger inge svar.
hon viskar igen samtidigt som
tårarna rinner ner för hennes kinder.
"varför är dert ingen som ser?"

hon sätter sig närmare spegeln
och nuddar sig själv.
spegelbilden viskar
"jag vill se"

flickan tar av sig tröjan och spegelbilden visar
alla blåmärken på hennes kropp.
tillsist dom blodiga ränderna av sorg på hennes handleder.

hon fäller en tår och säger
"låt oss ta självmord tillsammans"