skorpionen

Sitter med en kopp te  nu på kvällskvisten och funderar på om jag ska göra kväller eller inte. Min kropp säger "ja ja gå och lägg dig" medan jag vill se Foyles War på sjuan. Det är ett tufft val. Men jag sitter väl en stund innan jag gör kväller för att kunna orka med morgondagen.
Är jag redo för morgondagen? Nej absolut inte för jag har inte gjort hälften av allt jag skulle bli färdig med. Varför måste helgen vara så kort? Är jag lat? Nej inte alls eller i måttliga mängder kanske jag ska säga. Men ibland blir det bara för mycket och tiden räcker inte till. Förhoppningsvis kommer jag att lyckas bli klar fortare än man anar. Har alltid tänkt: Ingenting är omöjligt förrän bevisen ligger framför näsan.