Himlen
Himlen lyser svart som natten
dock inget jag kan se bakom tårfyllda ögon.
Himlen lyser rosa som plockmogna hallon
dock inget jag kan se akom ärrade armar.
Himlen lyser svagt blått som det klaraste vattnet
dock inget jag kan se då jag sjunker till botten.
Hittar inte det jag en gång såg i himlen
då jag har tårfyllda ögon av minna ärrade armar.
Hittar inte det jag en gång såg i det undrbara
då jag ligger på bottn i en bottenlös sjö.
Hittar inget som jag kan glädjas över
då jag har tappat tron som rosenbusken efter sommaren.
Saknad efter en klar himmel med ängla sång
för inget känns som det en gång varit.
Saknad efter en vårmogen sol som hjälper vårens fågel
för inget känns som det kan vara som vanligt.
Saknad efter rosknoppar bakom fasade till ditt inre
för det känns ändå inte uppskattat att kunna le igen.
