Slutet har sin början

Varmt till tusen, det rinner överallt på kroppen och inget tycks hjälpa. Men förutom det så är jag ganska nöjd med vad dagen har haft att erbjuda. Började jobba igen idag och det har varit helt okay. Var dock lite svårt att komma upp imorse även om jag gick och lade mig skapligt igår kväll. Hela min kropp skrek att den ville sova minst två timmar till. Men jag tog mig upp och kom faktiskt iväg som jag skulle. Lite vilsen dock över att behöva jobba en sådan här underbar dag. Dock så kan man inte få allt man vill och jag måste säga att det var skönt att få börja jobba igen. Har nämligen börjat klättra på väggarna och det är inte så bra.

Inte för att jag har gjort så mycket under dagen Har mest suttit och pratat strunt med de andra som jobbade idag. Var iväg en snabbis till arbetsförmedlingen under förmiddagen och tur var väl det kan jag säga. Hade tänkt ringa eller maila först men eftersom M skulle dit idag med så gjorde vi sällskap dit. När jag väl fick prata med en kvinna på af så fick jag reda på att min handledare har semester den här veckan. Bra, det är precis vad man behöver höra när man måste prata med dem. Och det var bara en handledare som jobbade med ärenden som mitt. Tack och lov så såg kvinnan jag pratade med till att den andra handläggaren ringde upp mig under dagen. På eftermiddagen fick jag det efterlängtade samtalet som jag inte trodde skulle komma under dagen. Lyckades få förlängt en månad till sedan så ska jag vänta till min ordinarie handläggare kommer tillbaka så att hon och jag kan sätta oss ner och planera ett nytt beslut. Är så trött på dem och tyckte nästan att den kvinnan jag pratade med via telefon kunde ha tagit ett längre beslut än en månad. Men, det är ju arbetsförmedlingen i ett nötskal. Kan inte påstå att jag är chockad eller överraskad.

Nu sitter man hemma och är mer eller mindre slutkörd. Kroppen säger sitt och sinnet säger sitt och min själ säger en tredje sak. Inte lätt att förstå vad de vill och det är inte lätt att kombinera de tre viljorna. Det brukar oftast bli en fjärde vilja som jag följer efter istället. Inte för att det blir så mycket bättre. Inte blir man klok för det heller. Men slutet har alltid något gott med sig och alltid en början på något nytt. Jag försöker iaf se det så även om det inte alltid är så enkelt. Det känns tungt inom mig och det är lätt att tappa fokuset på nuet. Jag försöker men är man rastlös och orolig som jag är brukar det inte bli enkelt att hålla fast saker och ting.
Publicerat: 2014-08-04 @ 17:44:58


0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!