En onsdags helvete
Dagen började segt och inte riktigt som jag tänkt mig. Kom iväg sent och började dagen senare än vad jag räknat med. Men samtidigt så kändes det riktigt skönt att få börja lite senare för en gång skull. När jag väl kom så blev jag satt i arbete med att grädda våfflor. Yeay! Eller inte, men det var faktiskt ganska trevligt...det fick tankarna att vandra dit jag för en gång skulle behövde dem. Eftermiddagen ja den flöt på som vanligt och jag kanske inte var så produktiv som jag brukar även om jag gjorde mer än vad jag brukar göra en hel dag.
Men dagen slutade inte alls som jag hade förväntat mig. Ett rent helvete när man har med myndigheter att göra. Så nu får jag bara bita ihop och klara mig så gott det går. Kan inte påstå att jag längre har förtroende för vissa myndigheter. Människor kan verkligen vara riktiga knölar när de inte ser att en människa faktiskt lider. Ska kanske inte klaga mer än vad jag gör. Bör egentligen vara tacksam för det jag har, då det finns dem som har det värre än vad jag har det. Men jag mått riktigt dåligt och när man äntligen mår bättre igen ska det gå käpprätt åt helvete och må dåligt igen. Inget som jag önskar någon för det är verkligen inte roligt. Framförallt när ingen vill lyssna på vad man har att säga. Ska det gå så långt att man bryter ihop för att de ska lyssna? Tydligen var det så i det här fallet och kanske och då menar jag kanske om jag har tur, kommer denna människan från denna myndighet lyssna på mig.
Ja ja hur som helst så ska jag skatta mig lycklig och snart är det dags att bege mig till kören...men det är ett tag kvar. Såg fram emot det, men nu efter käftslaget känner jag ingenting för något. Ska dock gå för att få tiden att gå och sedan ska jag hem till mor. Det ser jag fram emot även om mor åker iväg till syster yster imorgon...
Men dagen slutade inte alls som jag hade förväntat mig. Ett rent helvete när man har med myndigheter att göra. Så nu får jag bara bita ihop och klara mig så gott det går. Kan inte påstå att jag längre har förtroende för vissa myndigheter. Människor kan verkligen vara riktiga knölar när de inte ser att en människa faktiskt lider. Ska kanske inte klaga mer än vad jag gör. Bör egentligen vara tacksam för det jag har, då det finns dem som har det värre än vad jag har det. Men jag mått riktigt dåligt och när man äntligen mår bättre igen ska det gå käpprätt åt helvete och må dåligt igen. Inget som jag önskar någon för det är verkligen inte roligt. Framförallt när ingen vill lyssna på vad man har att säga. Ska det gå så långt att man bryter ihop för att de ska lyssna? Tydligen var det så i det här fallet och kanske och då menar jag kanske om jag har tur, kommer denna människan från denna myndighet lyssna på mig.
Ja ja hur som helst så ska jag skatta mig lycklig och snart är det dags att bege mig till kören...men det är ett tag kvar. Såg fram emot det, men nu efter käftslaget känner jag ingenting för något. Ska dock gå för att få tiden att gå och sedan ska jag hem till mor. Det ser jag fram emot även om mor åker iväg till syster yster imorgon...
Publicerat: 2014-04-16 @ 17:02:53
0 kommentarer