skorpionen

O my good! En händelserik dag som kanske inte startade så bra. När vi tidiga personer kom och skulle gå upp till den sal vi skulle vara i insåg vi väldigt snabbt att vi inte kom in till salarna på olan 4, när vi väl kom in insåg vi en ytterligare sak. Salen vi skulle vara i var låst! Hur i hela fridens namn hur gick det till? Som de flesta kanske förstår uppstod irritation bland oss. Det tog sin lilla tid innan vi hittade Mr P som kunde öppna åt oss. K visade var vi stod och vad vi tyckte om detta.

Under eftermiddagen blev det en del tålamodsprövande och en del icke så barnvänliga ramsor. M, E1 och C hade väldigt roligt åt mig och sa åt mig att göra något annat. Men envis som jag är gav jag mig inte. Inte en tum och inte mindre än det äns. E1 fick tyvärr stå som träffpunkt när tålamodet verkligen tryte och tja...hon fick ta emot det smycke jag höll på med. Fördömda prälor och trådar som inte gör som jag vill. Men jag blev klar efter mycket om och men.

Hann även ta mig ut till Maxi efter jobbet för att handla hem en del saker. Men ack och ve att det skulle bli så tungt. Bara tur att det inte är så långt att gå hem från Maxi. Tog inte äns till mitt ynkliga jag och ringa farsgubben. Nej jag klarade det på egen hand. Ha ha!!
Nu ska jag bara vara och inte lyfta många fingrar och tår. Det ända jag har kvar är att ta fram en lunchlåda, fixa till en smörgås som jag ska ha till fikat imorgon. När jag är nere i receptionen och fikar med mina kollegor där nere får man ta med sig sitt eget fika. Men det gör inget, kan vara skönt att slippa ifrån knäckebröden. Å andra sidan får man lite insider info som man inte får annars. Alltid lika kul. När jag mötte Miss K innan jag gick frågade hon mig om jag skulle ner till receptionen något imorgon och det är faktiskt kul att höra att man är uppskattad även om man inte gör mycket. Lovade under ett svagt ögonblick att om de är snälla där nere kunde de få ner en påse bullar till fredagen. Imorgon eftermiddag blir det till att baka för min del. Det återstår att se om jag får någon hjälp när jag väl ska baka eller om jag får göra det själv. A lovade att hon kunde hjälpa till om hon inte hade något annat för sig. Skönt att höra och konstigt att bara en erbjöd sig. Fast det är klart, de flesta har lärt sig vid det här laget att hålla sig undan när jag bakar.