skorpionen

Har varit en lugn dag för en gång skull. Har haft mycket att göra samtidigt som det egentligen inte har hänt något speciellt. Idag börjar vår utställning och jag hoppas att du/ni som har möjlighet så ska du/ni gå eller åka till biblioteket och kolla in vår utställning. En underbar och berättande utställning med saker som går till välgörande ändamål. Både till barnhem i Polen och till kvinnojouren här i Linköping.

Det kliar i fingrarna och det var flera år sedan det kliade i dem som det gör nu. Det betyder bara en sak och det är att jag är på gång att börja skriva igen. Det ser jag fram emot och jag har väldigt många idéer och tankar på vad som kan komma ner på papper. Men det blir att tänka till så att det inte slår fel. Men idéer har jag och jag ser fram emot att kunna skriva igen som jag har kunnat göra förut.

Det känns som att dagar från förr har kommit till mig och jag önskar ibland att jag kunde ha levt på sent 1700 tal till tidigt 1800 tal. Om man tänker efter så tror jag att jag egentligen skulle ha levt då, levt ett bra liv nära en bekväm miljö som gjort att inget kunde gå fel. Men nu lever jag inte då utan idagsläget. Men jag tror dock att min själ levde då och får mig att vilja att jag levde då.