skorpionen

Solsken och en däven himmel som inte riktigt vet vad han vill. Har varit ute på en prommis och varit hemma hos far och lånat kopiatorn. Inte för att jag blev något visare av det, men jag kom hemifrån ett tag och det är bättre än inget alls.
Är mer än bara rastlös nu och det tär på mitt lugn och jag vill bara gråta ut en hämmad ilska som jag på något sätt inte har. Saknar något men vet inte vad det är och det rycker i ögonbrynen. Funderar på att åka in till ****** och besöka J och G. Mest bara för att jag vill prata med J för att se om hon har hört något. Inte för att jag tror det och varför skulle hon bry sig om det nu när jag inte är deras huvudbry längre?