Obehagliga känslor bakom varje knut i mörkret
Sena fredagskvällen och jag sitter åter igen och filosoferar. Varför vet jag inte och jag kan inte minnas vad jag filosoferar om heller för den delen. Vet att jag borde gå och lägga mig då jag har en dag imorgon med. Men vill och kan inte sova, kroppen kokar av värme och huvudet är fyllt med en massa tankar.
Känner mig bevakad och inte alls ensam i lägenheten. Jag vet att det bara är paranoia och att jag har sätt på allt för många skräckfilmer. Får dock stryka under att känslan är oerhört stark och envis, det vill inte släppa. Obehaget är stort och det kryper uppför ryggraden på mig. Har känt mig bevakad och liknande händelser förut men nu är det helt annat. Känns inte alls bra och jag kan inte göra så mycket åt situationen. Låter det här galet? Ja kanske, men för mig är det verklighet. Men jag får även påpeka att det finns ett lugn som gör att jag behåller lugnet själv. Är 100 % säker på att min gammelmormor är här och skrämmer bort det som är obehagligt.
Känner mig bevakad och inte alls ensam i lägenheten. Jag vet att det bara är paranoia och att jag har sätt på allt för många skräckfilmer. Får dock stryka under att känslan är oerhört stark och envis, det vill inte släppa. Obehaget är stort och det kryper uppför ryggraden på mig. Har känt mig bevakad och liknande händelser förut men nu är det helt annat. Känns inte alls bra och jag kan inte göra så mycket åt situationen. Låter det här galet? Ja kanske, men för mig är det verklighet. Men jag får även påpeka att det finns ett lugn som gör att jag behåller lugnet själv. Är 100 % säker på att min gammelmormor är här och skrämmer bort det som är obehagligt.
Publicerat: 2012-07-06 @ 23:52:46
1 kommentarer
Postat av: fanny ahlm - hörselskadad, har en förlamad mamma, FLYTTAR SNART ENSAM
jasså, gud vad kul att höra =D