skorpionen

 

Tiden går fort fram och jag vet knappt varför. Vad gör man om dagarna? Vad har man hunnit med? Osv osv osv...

Livet är som en tuss med gräs, det växer och växer sedan blir det höst och vinter efter det får man börja om igen. Otroligt men sant eller hur? Möjligheterna finns att man kommer att bli ett träd eller annan växt i nästa liv.

 

Sitter och kvällsfilosoferar och vet inte vad eller hur jag kommer fram till något...Ha ha! Så typiskt mig eller något i den stilen? Borde antagligen gå och lägga mig så att jag orkar med morgondagen.