skorpionen

Är hemkommen efter att ha varit hos mor i ett X antal timmar med tjatter från mormor och Therése. Men jag måste säga att jag är SÅ GLAD att jag har kommit hem igen. Har ont i skallen och öronen. Inget kul alls och önskar att det kunde gå ett helt år till nästa gång. Är dessutom väldigt kall om fötterna. Inget roligt att gå hem till mor och inse att man har fel skor på sig när det regnar ute. Jag blev genast dyngsur om fötterna så fort jag klev ut genom dörren. När jag väl var framme så var skorna som små egna sjöar. Det blev ju inte bättre av att fötterna blev lika blöta när jag gick hem igen, de blev nästan blötare då på något konstigt vänster. Dessutom så snöade det istället för att regna. Huga inget roligt alls vill jag påpeka.
Nu ligger skorna på tork vid ett element och jag har tagit på mig raggsockor och tofflor för att värma fötterna till ett normalt tillstånd igen. Samt att jag sitter med en kopp rykande varmt te så jag borde nog bli varm igen. Normal kommer jag inte bli för det har jag aldrig varit. Nu är jag bara rädd för att tankarna ska dyka på mig och förstöra denna dag som redan har varit jobbig. Berättade för mamma och de andra att gammelmormor besökt mig i drömmarna och mormor började genast gå på att hon inte alls förstod det där och att gammelmormor var död och begraven. Hur ska man kunna förklara för henne att hennes ande/själ kommer och besöker mig så fort någon dör eller om det har hänt något? Oftast har det varit när någon har dött. Dessutom tyckte tanten att jag borde ta vara på dem som lever och inte hålla fast i det som är dött. Men jag kan inte förklara och dessutom hade gammelmormor och jag en speciell relation som inte många förstod sig på.
Nej nu ska jag gå vidare och bara vara, rastlösheten börjar krypa fram så det är dags att sätta mig i någon form av sysselsättning.