skorpionen

 

 

Saker och ting kan vara tuffa, men jag har lyckats komma på ett sätt att le en stund varje dag. Men det behöver inte betyda att jag är glad. Önskar ibland att jag kunde komma bort från allt man råkar ut för. Men jag tror att det finns en anleding till att man råkar ut för olika saker, det ska göra en an starkare även om det är motigt för stunden. Många gånger ser jag inte att det finns en anleding eller ett slut med ljus, men jag vet att det finns där. Vinterkylan gör det inte bättre och jag hoppas att det blir vår snart, för det är mörkt nu. Vilan och styrkan är inte lika stark som dem borde vara.

 

Dagarna går sakta och det är ofta jag går mig själv på nerverna. Då jag har gått hemma varje dag sedan ett år tillbaka har vardagen blivit kapat abrupt och hårt. Det är lått att tro att man kan få dagarna att gå och man får mycket gjort när man är hemma men i mitt fall är det inte så. Jag blir mer frånvarande och mer apatisk och då blir det svårare att ta för sig av vardagens sysslor. Men jag har hittat ett bra mönster som gjort att jag kommit in en del av de rutiner jag haft tidigare. Det är en lång väg tillbaka och man är en gnutta asocial på vägen. Jag vet att det låter vansinnigt men detta är min vardag och det är svårt att vara som man var innan en hård smäll avbryter det invanda mönster som gör att man kan fungera i samhället.