Sönderstress och megagravidieter

 
Tror bilden talar för mig idag tror jag. Har stressat runt som en galning och försökt få struktur på saker och ting. Ibland blir jag så förvånad över hus sega folk är och att det tar århundranden för dem innan det händer saker. Samtidigt som jag inte alls blir förvånad när det blir som det blir. Men det slutade ju bra även om jag inte fick ihop det infoblad som jag hade tänkt få ihop. Praktik A får säga vad hon vill, kan inte göra något när jag inte får någon information till hjälp. Förutom detta så har jag stressat runt för att få ihop invetarielista, leta reda på lådor vi kunde packa ner saker och ting. Osv osv, kan fortsätta i all oändlighet när det gäller detta. Känner nu att jag har stressat allt för mycket i två dagar. Är helt slutkörd och kroppen börjar nu säga ifrån. Det är bara tur att det är helg nu så att jag kan få vila upp mig. Kan behövas gott sagt!
 
Har även hunnit med att skratta en hel del och få mina kollegor att vända sig av förvåning och kanske en aning chock. Efter lunch när jag var uppe på vindsvåningen (som vi dessutom äter) och babblar runt med de andra som är där säger jag till MA att jag är "mega gravid". Förvånat tittar hon upp och blir mer och mer frågande, samtidigt kommer stackars Mr P in och MA frågar då vad han har gjort. Mr P själv fattar inget alls och frågar vad hon menar. Med spjuvermin säger MA att han har gjort mig gravid och det kan bara vara han då han är ensam man. Helt oförstående säger han att det inte kan vara så med skrattet nära till hands. Dessutom säger Mr P att det måste vara PA eftersom han springer runt mer eller mindre hos oss hela tiden istället hos Aktiv ungdom där han egentligen ska vara. MA och A gick inte på det och stod fast att det var Mr P som var fadern till denna jungfrufödsel av mega sort. Fråga mig inte hur vi kan komma in på sådana här saker men jag kan inte förklara riktigt. Ibland måste man bara vara där för att förstå.
Det är som ett vilt zoo med galna hyenor och brunstiga älgko liknande tjurar som skuttar runt. Samt att det ständigt pikas och planeras för fantasibröllop osv. Vad kan jag säga? Inget antar jag. Men jag skulle inte vilja ut dem då det skulle inte vara lika trevligt om det inte var samma personer.
 
Publicerat: 2013-03-01 @ 19:33:40


0 kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!