skorpionen

Tröttheten har slagit till och jag är helt utslagen. Förstår inte hur det har gått till. Har ju inte direkt jagat någon runt om i landet eller något sådant dyligt. Å andra sidan så skulle min omgivning få dådimpen om jag gjorde det. Det är inte riktigt min stil, att jaga runt så där.

Har egentligen inte gjort så mycket med dagen. Förmiddagen bjöds på glada hysteriska skratt från mig och A. Skrattade så dant att jag ramlade av stolen. När jag väl satt där halvdant på golvet hör jag A fråga mig om jag föder barn. Hade precis lugnat ner mig och lyckats andas normalt igen och jag återfår skrattet efter den komentaren. Vad som än hände kunde de inte få oss att lugna ner oss. Snacka om att vi var trötta och allmänt störande. Mr P försökte få oss att lugna oss och gav order som en magister att vi inte alls får umgås mer under dagen eller någon annan dag heller för den delen. De andra började fundera på om det var något i fikat då A och jag hade hand om fikat idag. Det tog dessutom dubblet så lång tid då allt gick bara fel för oss.

Under eftermiddagen har det intehänt så mycket mer där heller. Den var iaf mer lugnare än förmiddagen. Bestämde mig hastigt och lustigt att jag skulle fixa till godiset vi ska sälja imorgon under alla hjärtansdag. Men jag insåg att det skulle ta längre tid än vad jag räknat med. Hade turen att R kom förbi och hjälpte mig med att göra det sista. Även då finner vi skrattets hysteri och hur vi lyckades få in kolan i pappret under tiden förstår jag inte.

Nu ska jag bara sitta ner och ta det lugnt....ska inte göra så mycket mer med dagen förutom att jag luktar vanilj.