Nära till gråten
Nära tll gråten och vill bara... Allt har blivit helt fel och alla gamla minnen har dykt upp till ytan igen. Vet inte vad jag ska göra just nu. Men är glad över att jag pratade med syster i telefon. Pratade i över en timme och det kändes bättre även om allt finns kvar och gror inom mig.
Nu måste jag ta ett ordentligt snack med Herr och Fru Nöt. Hur det ska gå och blir vet jag inte. Ärligt talat så vet jag inte om jag vill veta det heller om jag ska vara ärlig. Det skrämmer mig då de inte alls förstår mig, och kanske att jag inte förstår dem heller. Har fortfarande gråten kvar i halsen och jag vet med säkerhet att det kommer att bli en tuff natt.
Nu önskar jag att gammelmormor kunde vara här och krama om mig och säga att det kommer att gå bra om jag går min egen väg och gör det som är rätt för mig. Att jag själv säger det fungerar inte och jag vet att det är svårt att höra när någon annan säger. Just nu är det bara gammelmormor som kan säga det och få mig att göra det hela. Men hon finns inte här hos mig.
